Jag, Aude och Erik gav oss ut på en riktigt trevlig promenad där vi skvallrade lite smått om saker lite för grova för att nämna här och kom fram till att Växjö nog är ett ganska konstigt ställe ändå. Hur som helst känns det ju bortkastat att fundera för mycket över det och är man bara lite smart så lär ju ingenting otrevligt hända. Snart är det dags för skolstart, Erik sticker iväg till Malmö, Aude ska gå den till synes seriösa men enligt henne ganska oseriösa bibliotekarieutbildningen och jag satsar på filmvetenskap. Det känns bra med lite omväxling och något att göra istället för att ha så oerhört mycket tid som jag har nu. Oftast resulterar det i att jag bara gör någonting som inte är särskitl vettigt. Nu listar jag i alla fall nummer tre på min filmlista:


Sin City av Frank Miller.

Den här filmen får vara med bara för att den är så otroligt snygg och faktiskt visar att man kan göra en film med många stereotyper oerhört bra. Eftersom den är så snygg blir hela filmen en njutning rent visuellt men har också flera parallella historier att följa. Hela filmen genomsyras av någon slags laglöshet och det skapas någon annan moral kring gott och ont. Till skillnad från många andra filmer där gott och ont porträtteras väldigt tydligt så görs det här mycket medvetet som ett stilgrepp och det blir helt enkelt istället väldigt intressant och inte minst underhållande att följa. Slutligen så är förmodligen Sin City den film med det snyggaste våldet någonsin. Det märks väldigt tydligt att Robert Rodriguez och Quentin Tarantino är inblandade eftersom det är så sinnessjukt snyggt helt enkelt. Om man vill se någonting mycket underhållande och kliva in i en annan värld ett tag så är detta rätt film.