Har flyttat hem igen och försöker hitta ett jobb här i Växjö så att jag kan sysselsätta mig med någonting under dagarna förutom att fika med vänner och spela datorspel. Jag gav ju i alla fall japanskakursen ett försök så att jag nu kan vara säker på att det inte är min väg att gå. Den stora frågan om vad som är min väg kvarstår dock lika obesvarad som alltid men det visar sig väl förmodligen i framtiden någon gång. Eller så gör det inte det men det kan kvitta just nu när jag mest känner mig sliten och lite småfebrig. Ska försöka ta tag ordentligt i allt jobbsökarrelaterat shenanigans nu i veckan och hoppas att jag lyckas friskna till från denna plötsliga sjukdom. Hur som helst finns det väl egentligen massor av saker jag skulle kunna sysselsätta mig med för att få min vardag att kännas lite mer meningsfull, det är väl bara att jag ska ta tag i det. Trist och upprepande inlägg men jag känner mig fantastisk oinspirerad just nu.
Sjukling out.

Long time no see bloggen, hähä. Igår skrev jag högskoleprovet vilket jag tror gick ganska okej. Hur som helst skrev jag det mest för att det var en nyttig och ändå lite rolig sak att göra. Men det ska fortfarande bli kul att se resultatet.

På kvällen besökte jag den beryktade P-festen klädd som pirat och hade en riktigt nice kväll. Vin, musik och trevliga människor utklädda till någonting på P; what more can you ask for?


Yaar! Påskkärring, pantomim och the malicious pirate.


Booyah! Pirat och Pocahontas.

En bra fest blev det i alla fall och idag har jag varit och käkat och chillat hos min far och ikväll ska jag som en sann man avnjuta kombinationen chips, dipp och film. Postar ett mer ambitiöst inlägg en annan dag, detta är allt jag orkar med idag, p-p-peace!

Igår var jag då och tittade på den efterlängtade Alice in Wonderland med Tim Burton som regissör och både Johnny Depp och Helena Bonham Carter i väldigt framträdande roller. Så det kändes ju lite som en omöjlighet att misslyckas med de förutsättningarna. Dock tror jag att jag hypat filmen lite väl mycket innan jag gick och såg den och blev inte riktigt upplyst av den som jag velat men det var fortfarande en bra film. Snygga miljöer á la Burton, väldigt stabila skådespelarinsatser men lite väl mycket taglines ibland. En trevlig film som skulle varit fantastisk om man ersatte en del taglines och mysig feel-good-känsla med lite mer mystik och ingående karaktärsskildringar. Om den varit lite mer som Pans Labyrint skulle den varit perfect.

Det var allt om filmen, efteråt gick jag till Deluxe med Pär och Gustav och chillade och drack öl. En väldigt trevlig kväll indeed.

Åh jag glömde nästan; innan filmen började så kom det in en biokille och drog sitt vanliga speech om att stänga av mobilen, inte skräpa ner etc. men han kände också av någon anledning att det var en bra idé att "testa stämningen" på bion. Så då använde han sig av linen i Living next door to Alice ("Alice, Alice, who the fuck is Alice") där han sa Alice, Alice och publiken skulle svara. Uppenbarligen tyckte de flesta andra att det var en bra idé så efter att han kört sin lilla act strosade han ut lite nöjd och lämnade oss med ett obehag i luften. Pär sa att han ville gå hem innan filmen börjat och jag undrade varför biokillen gjort så. Sen grät vi inombords tills filmen började.

Kulturnatten igår var riktigt trevlig och jag gick tillsammans med Tobias runt och kollade på lite olika saker. Först hade jag tänkt dra till Rififi på deras club hellectro-grej men efter att jag känt den bitande kylan utomhus så omvärderade jag tanken på att gå ända dit hemifrån och tillbaka. Så jag gick och kollade på Lorenzo Sessions när de spelade på det icke så gott beryktade Café Zity men det blev trots det väldigt bra. Sen sprang vi runt på lite olika konstutställningar, något ställe där det visades kortfilmer och slutligen ett ställe där några människor spelade bluegrassmusik med låtar bl.a. från O' Brother Where Art Thou. Kvällen avslutades med att titta på Brainchild som spelade på BGs och kanske inte enligt mig är särskilt bra men fruktansvärt skickliga musikaliskt sett. Bang.

Så idag togs jag tillbaka till the old days då jag träffade Peter, Jorge, Daniel och Tobias och spelade TV-spel hemma hos Daniel precis som förr. Både Wii och old-school Super Nintendo. Good times, good times och nu äter jag apelsin så ännu är inte hoppet helt ute.

Nu kliver vi alltså in i 2010-talet, det årtionde som ska tillhöra min ålder eftersom jag faktiskt fyller tjugo i år och då är gammal för att möjligtvis uträtta någonting och tas på allvar för det. Så nu kan jag bli fantastiskt framgångsrik, gå min egen väg och göra karriär! Men det vill jag inte. Kanske uträtta någonting men inte göra karriär. Bli känd eller göra karriär; det skulle vara det sämsta någonsin för mig, möjligtvis semikänd som en bra man inom någon slags undergroundkultur men inte känd inom media. Och karriärmänniskor slaktar sina vänner för att vinna social status - kiss på er!

Istället börjar jag med att dyka ner i den isolering som det för en som mig innebär när man har en hemtenta att skriva. Jag har skrivit en av frågorna och plöjt igenom ganska mycket av materialet till nästa fråga så jag är åtminstone på väg mot målet. Så länge som jag är klar innan deadline så är det finemang.

Så för att fira det nya årets inträdande lite så här i efterskott så lägger jag upp denna bild där jag tindrar så smått med ett tomtebloss:



Låt den bli en ledstjärna för det nya året! Nu ska jag sova för att vakna upp till en ny underbar tentadag imorgon. Good night!