Medan mina vänner går till Deluxe så stannar jag som inte kände mig särskilt taggad hemma och lyssnar på tystnaden. Det känns ganska skönt att bara göra just det och låta sig själv tänka på ingenting. Kanske ska jag se på en film senare eller så går jag bara och sover. Inga skyldigheter tynger mig och tankarna får sväva som de vill. Kafka på stranden väntar tålmodigt på att bli läst och fläkten i datorn surrar lite svagt. Förmodligen är det så här det kommer vara ett tag, mer eller mindre. Självklart kommer ju omständigheterna och händelserna förändras men det kommer ändå vara ungefär så här och det är ändå helt okej. Så länge man inte blir bitter så är det alltid lugnt. Och det blir jag inte förrän jag är en gammal gubbe. Imorgon ska jag ha något slags handledarmöte på arbetsförmedlingen som jag hoppas att jag kommer få ut någonting av.


"Jag följer Nakata så länge jag lever. Åt helvete med jobbet."

En lite halvmedioker bild med ett lite halvmediokert citat ur en inte alls halvmedioker bok. Nu ska jag gå och läsa lite mer ur mästerverket! Natt.