The great Emmaboda
Idag kom jag hem från Emmabodafestivalen efter att ha spenderat större delen av morgonen med att vänta på att Erik skulle vakna inne i tältet. Nu är jag hyfsat sliten men väldigt glad över att jag åkte till festivalen, tveklöst värt det! Tyvärr vågade jag inte ta med min kamera men jag kan säkert hitta någon bild ändå.
Jag och Erik kom fram till festivalen i torsdags kånkandes vår tunga packning och blev bemötta av Dante och Elsa som erbjöd sig att hjälpa oss leta upp en bra plats att sätta upp tältet på och officiellt starta upp vårat camp. Vi hittade en fin plats intill ett par träd där vi precis hann sätta upp vårat tält innan det började regna. Sen anlände de andra och satte upp sina tält och festivalandet kunde börja!
Vi gled iväg och tittade på Bob Hund som gjorde en fantastisk spelning. Åter vid campet så ölade vi vidare och hade det väldigt bra helt enkelt och sen var det dags att dansa. När 2manydjs spelade dansade vi leran till trots skorna av oss. Men oavsett hur mycket jag dansade och smutsade ner mig så var det fullständigt omöjligt att göra den franska flaggan på mina espandrillos lerig. Jag och Pauline kom fram till att den måste inneha någon dold kraft.
Ze flag stands strong!
Andra dagen vaknade folket upp och kände sig ganska slitna efter gårdagen så vi bestämde oss för att gå in till stan och äta pizza. När det var avklarat begav vi oss till campet för att börja festandet ännu en gång. Plötsligt hittade Viktor en fantastisk ordväxling inspelad på hans mobil;
"Vad sa de till dig Erik?"
(Erik böjer sig fram och tittar rakt in i kameran med en dödsallvarlig min)
"De sa att de älskade mig!"
Det hela blev bara ännu mera komiskt när det visade sig att Erik inte hade något minne alls av att han sagt det. En annan skön grej startades när Dante kom och lärde mig världens bästa och enklaste dryckeslek. Den består av fyra ord som man säger på finlandssvenska: öppnar, slurp, nu och slut. Varje gång någon säger nu ska man dricka och de andra orden är mest till för att det är roligt att prata finlandssvenska.
Efter några rundor av leken var det dags att gå och titta på Florence Valentin vars sångare förgyllde spelningen med sitt mellansnack om samhällsklyftor och att störta regeringen. Han sa många väldigt humana och vettiga grejer som jag hade lätt att relatera till. Dock kunde inte spelningen stämningsmässigt jämföras med förra gången jag såg dem på Deluxe. Efter Florence Valentin var det dags att gå och dansa med Navid Modiri & Gudarna som gjorde en skön spelning med massa låtar jag kunde. Sen bojkottade jag och Pauline Markus Krunegård och gick istället och tittade på de mycket mera sevärda Metronomy som spelade lite lustig men ändå trevlig musik.
I campet krigsmålade sig sedan Pauline inför Late Of The Pier och The Wombats och sprang iväg för att titta på dem. Jag däremot fryste ganska rejält så jag tänkte gå in i mitt tält och hämta min jacka. Men väl inne i tältet slogs jag av hur varm och skön sovsäcken såg ut, jag kunde ju bara vila en liten stund. Nästa gång jag vaknade upptäckte jag att Erik helt plötsligt låg bredvid mig och jag blev lite förvirrad. När jag sedan fick för mig att gå upp insåg jag att klockan var kvart över fyra och The Wombats slutat spela för tre timmar sedan. Så jag och Erik gjorde helt enkelt det bästa av det, steg upp och gick runt och flummade tillsammans ett par timmar och träffade två sjukt trevliga stockholmare. Sen sov jag en timme till och den nya dagen var på ingång.
Denna dag kom Lollo och Johanna till festivalen.
Under den sista dagen var det ganska få band/artister som kändes sevärda så under större delen av den så hängde jag i mitt eget eller andra människors camp. Jag träffade massa softa människor och bara hade det gött ända fram tills det var dags att gå och se på Svenska Akademien som var väldigt roliga att se igen. Det som är skönt med dem är att man vet att de alltid levererar och denna gången jag såg dem gjorde de det i allra högsta grad. Vi dansade tills vi inte pallade mer och sen dansade vi lite till. När det var slut så sprang jag och Pauline iväg och tittade på festivalens joker, The Pains Of Being Pure At Heart, ett amerikanskt band som lät sjukt mycket som ett brittiskt och jag hört skulle vara bra live. De var jättebra och jag kände mig riktigt lycklig när jag tittade på dem. En skön överraskning. Slutligen tittade jag lite på Familjen som inte var särskilt mycket att ha och sen hängde jag runt lite med olika människor och gick och la mig.
En mycket god festival!
Jag och Erik kom fram till festivalen i torsdags kånkandes vår tunga packning och blev bemötta av Dante och Elsa som erbjöd sig att hjälpa oss leta upp en bra plats att sätta upp tältet på och officiellt starta upp vårat camp. Vi hittade en fin plats intill ett par träd där vi precis hann sätta upp vårat tält innan det började regna. Sen anlände de andra och satte upp sina tält och festivalandet kunde börja!
Vi gled iväg och tittade på Bob Hund som gjorde en fantastisk spelning. Åter vid campet så ölade vi vidare och hade det väldigt bra helt enkelt och sen var det dags att dansa. När 2manydjs spelade dansade vi leran till trots skorna av oss. Men oavsett hur mycket jag dansade och smutsade ner mig så var det fullständigt omöjligt att göra den franska flaggan på mina espandrillos lerig. Jag och Pauline kom fram till att den måste inneha någon dold kraft.
Ze flag stands strong!
Andra dagen vaknade folket upp och kände sig ganska slitna efter gårdagen så vi bestämde oss för att gå in till stan och äta pizza. När det var avklarat begav vi oss till campet för att börja festandet ännu en gång. Plötsligt hittade Viktor en fantastisk ordväxling inspelad på hans mobil;
"Vad sa de till dig Erik?"
(Erik böjer sig fram och tittar rakt in i kameran med en dödsallvarlig min)
"De sa att de älskade mig!"
Det hela blev bara ännu mera komiskt när det visade sig att Erik inte hade något minne alls av att han sagt det. En annan skön grej startades när Dante kom och lärde mig världens bästa och enklaste dryckeslek. Den består av fyra ord som man säger på finlandssvenska: öppnar, slurp, nu och slut. Varje gång någon säger nu ska man dricka och de andra orden är mest till för att det är roligt att prata finlandssvenska.
Efter några rundor av leken var det dags att gå och titta på Florence Valentin vars sångare förgyllde spelningen med sitt mellansnack om samhällsklyftor och att störta regeringen. Han sa många väldigt humana och vettiga grejer som jag hade lätt att relatera till. Dock kunde inte spelningen stämningsmässigt jämföras med förra gången jag såg dem på Deluxe. Efter Florence Valentin var det dags att gå och dansa med Navid Modiri & Gudarna som gjorde en skön spelning med massa låtar jag kunde. Sen bojkottade jag och Pauline Markus Krunegård och gick istället och tittade på de mycket mera sevärda Metronomy som spelade lite lustig men ändå trevlig musik.
I campet krigsmålade sig sedan Pauline inför Late Of The Pier och The Wombats och sprang iväg för att titta på dem. Jag däremot fryste ganska rejält så jag tänkte gå in i mitt tält och hämta min jacka. Men väl inne i tältet slogs jag av hur varm och skön sovsäcken såg ut, jag kunde ju bara vila en liten stund. Nästa gång jag vaknade upptäckte jag att Erik helt plötsligt låg bredvid mig och jag blev lite förvirrad. När jag sedan fick för mig att gå upp insåg jag att klockan var kvart över fyra och The Wombats slutat spela för tre timmar sedan. Så jag och Erik gjorde helt enkelt det bästa av det, steg upp och gick runt och flummade tillsammans ett par timmar och träffade två sjukt trevliga stockholmare. Sen sov jag en timme till och den nya dagen var på ingång.
Denna dag kom Lollo och Johanna till festivalen.
Under den sista dagen var det ganska få band/artister som kändes sevärda så under större delen av den så hängde jag i mitt eget eller andra människors camp. Jag träffade massa softa människor och bara hade det gött ända fram tills det var dags att gå och se på Svenska Akademien som var väldigt roliga att se igen. Det som är skönt med dem är att man vet att de alltid levererar och denna gången jag såg dem gjorde de det i allra högsta grad. Vi dansade tills vi inte pallade mer och sen dansade vi lite till. När det var slut så sprang jag och Pauline iväg och tittade på festivalens joker, The Pains Of Being Pure At Heart, ett amerikanskt band som lät sjukt mycket som ett brittiskt och jag hört skulle vara bra live. De var jättebra och jag kände mig riktigt lycklig när jag tittade på dem. En skön överraskning. Slutligen tittade jag lite på Familjen som inte var särskilt mycket att ha och sen hängde jag runt lite med olika människor och gick och la mig.
En mycket god festival!
När Deluxe blev Deluxe igen
Jag hade egentligen inte planerat att gå ut överhuvudtaget när jag lite skönt seg låg i soffan och kollade när Gordon Ramsay hjälpte en förfallen krog på fötter igen i Kitchen Nightmares. Med andra ord kände jag att jag skulle vara ganska nöjd om jag spenderade resten av kvällen på ett liknande sätt. Men ödet(d.v.s. Aude) ville annorlunda och hon ringde mig och lyckades övertala mig till att gå till Deluxe med henne och Joar.
Mina båda vänner svängde förbi mitt hus och första stoppet på vägen var Coop nära eftersom jag inte tänkte dricka särskilt hårt och inte ville slösa mina festivalöl som inhandlats tidigare under dagen. Väldigt nöjd spatserade jag sedan ut ur affären och talade om för Aude och Joar att jag fått mina folköl fantastiskt billigt, bara tjugotvå kronor för fyra stycken! Naiviteten var stor. Hur som helst fortsatte vi efter inköpet till en gräsplätt där vi slog oss ner för att starta vårt lilla party. När jag då öppnade min första öl gick det upp för mig att det var 2,8:or som jag råkat köpa. Aude skrattade skadeglatt och Joar sa att jag kunde få ta någon av hans fina Heineken-öl. Helt plötsligt var det kristallklart varför mina öl varit så billiga. Men goda var de i alla fall.
Joar och Aude i gräset.
Strike a pose.
Efter en liten stund gav Aude sig av för att möta upp en annan vän medan jag och Joar uppsökte en bänk en bit från gräset där vi hoppades kunna undfly de flesta myggorna. Tillsammans satt vi där, drack våran öl och pratade när jag plötsligt kom att tänka på en viss Tortuga som fortfarande måste vara verksam eftersom taggen SAR var målad på soptunnan bredvid bänken. Det gjorde mig lite glad.
Joar med sin öl.
Så småningom drog vi oss ner till Deluxe där vi återfann Aude med hennes vän samt en annan tjej som berättade en rad anekdoter från hennes arbete på ett rättspsyk för mig. Både Joar och Aude uttryckte efteråt sin skepcism över ämnet men när hon väl pratade om det var det svårt att locka in henne på andra samtalsämnen. En viss morbiditet var närvarande men det var ju åtminstone ett ovanligt ämne och så tipsade hon om var jag kunde tänkas få ett extraknäck i höst.
Innefolket på Deluxe.
Stämningen var till en början något för avslappnad och vi tyckte att det var för lite människor ute. Så vi satt och pratade lite, sedan gick jag och Joar ut på verandan en sväng och hälsade på ett par människor och funderade på vad man skulle ta sig till för att liva upp det hela. När vi åter kom in så var dansgolvet fullt av människor, musiken var bättre och stämningen var på topp. Då tog vi tillfället i akt och dansade dojjorna av oss. Om dansgolvet tömdes en aning så fyllde vi ut det med våra fantastiska, smått okontrollerade och rysligt innovativa moves. Vi blev på precis rätt humör för att dansa och det kändes som Deluxe igen, precis som när man var nere i källaren och rockade det trånga men samtidigt underabara dansgolvet. Danshysterin kom till ett abrupt slut när kvällens DJ fick för sig att det var rätt att spela låten Svennebanan. Detta kunde varit en besvikelse men vi kom senare fram till att just detta låtväl resulterat i en välbehövd liten paus där vi gick ut på verandan för att hämta luft.
En bild jag sa att jag inte skulle lägga ut eftersom vi ser så hjälplöst fula ut,
men i efterhand inser jag att den måste med.
När vi ännu en gång äntrade dansgolvet var musiken betydligt bättre och vi kom in i ännu en period av fullständigt hämningslöst dansande. Det var fantastiskt kul! Så när vi blivit för varma och svettiga för att stå ut längre och gick ut i luften igen för att svalka oss konstaterade vi att vi var så nöjda man kunde bli med det hela och att det skulle vara trevligt att leta reda på någonting att äta. Så vi letade fram Aude, sa hej då och traskade mot McDonalds som var stängt. När vi gick vidare på vår jakt efter mat och kom fram till Oxgrillen skådade vi alla människorna runt omkring så drabbades vi samtidigt av ett styng i bröstet. Det var en sådan tragik i det hela, så vi bestämde oss för att skippa nattmaten och just då kom Joars skjuts och hämtade honom så vi skildes åt och jag begav mig ensam hem i natten.
Växjös tomma gator.
På vägen hem passerade jag BG:s där ett gäng danskar av någon anledning valt att samlas utanför och bröla lite. Det såg ganska komiskt ut. Sen gick jag förbi en plats där de höll på att bygga upp något slags cirkustält och tänkte direkt på Peter. För att toppa min kväll började det slutligen att regna lite smått. Jag vet inte varför men jag tycker väldigt mycket om att gå hem genom natten när det regnar lite, det är fridfullt på något sätt.
Till Peter som ständigt längtar efter att nån gång få gå på cirkus...
Imorgon åker jag iväg till den fabulösa Emmabodafestivalen och återvänder inte hem förrän på söndag, så alla som råkar vara lyckliga nog att läsa det här ska vara medvetna om att nästa inlägg kommer tidigast på söndag, om nu inte Olivia får för sig att gästblogga. Nu är det i alla fall dags att sova för min del, för imorgon väntar stora äventyr!
G'night!
Elias
Mina båda vänner svängde förbi mitt hus och första stoppet på vägen var Coop nära eftersom jag inte tänkte dricka särskilt hårt och inte ville slösa mina festivalöl som inhandlats tidigare under dagen. Väldigt nöjd spatserade jag sedan ut ur affären och talade om för Aude och Joar att jag fått mina folköl fantastiskt billigt, bara tjugotvå kronor för fyra stycken! Naiviteten var stor. Hur som helst fortsatte vi efter inköpet till en gräsplätt där vi slog oss ner för att starta vårt lilla party. När jag då öppnade min första öl gick det upp för mig att det var 2,8:or som jag råkat köpa. Aude skrattade skadeglatt och Joar sa att jag kunde få ta någon av hans fina Heineken-öl. Helt plötsligt var det kristallklart varför mina öl varit så billiga. Men goda var de i alla fall.
Joar och Aude i gräset.
Strike a pose.
Efter en liten stund gav Aude sig av för att möta upp en annan vän medan jag och Joar uppsökte en bänk en bit från gräset där vi hoppades kunna undfly de flesta myggorna. Tillsammans satt vi där, drack våran öl och pratade när jag plötsligt kom att tänka på en viss Tortuga som fortfarande måste vara verksam eftersom taggen SAR var målad på soptunnan bredvid bänken. Det gjorde mig lite glad.
Joar med sin öl.
Så småningom drog vi oss ner till Deluxe där vi återfann Aude med hennes vän samt en annan tjej som berättade en rad anekdoter från hennes arbete på ett rättspsyk för mig. Både Joar och Aude uttryckte efteråt sin skepcism över ämnet men när hon väl pratade om det var det svårt att locka in henne på andra samtalsämnen. En viss morbiditet var närvarande men det var ju åtminstone ett ovanligt ämne och så tipsade hon om var jag kunde tänkas få ett extraknäck i höst.
Innefolket på Deluxe.
Stämningen var till en början något för avslappnad och vi tyckte att det var för lite människor ute. Så vi satt och pratade lite, sedan gick jag och Joar ut på verandan en sväng och hälsade på ett par människor och funderade på vad man skulle ta sig till för att liva upp det hela. När vi åter kom in så var dansgolvet fullt av människor, musiken var bättre och stämningen var på topp. Då tog vi tillfället i akt och dansade dojjorna av oss. Om dansgolvet tömdes en aning så fyllde vi ut det med våra fantastiska, smått okontrollerade och rysligt innovativa moves. Vi blev på precis rätt humör för att dansa och det kändes som Deluxe igen, precis som när man var nere i källaren och rockade det trånga men samtidigt underabara dansgolvet. Danshysterin kom till ett abrupt slut när kvällens DJ fick för sig att det var rätt att spela låten Svennebanan. Detta kunde varit en besvikelse men vi kom senare fram till att just detta låtväl resulterat i en välbehövd liten paus där vi gick ut på verandan för att hämta luft.
En bild jag sa att jag inte skulle lägga ut eftersom vi ser så hjälplöst fula ut,
men i efterhand inser jag att den måste med.
När vi ännu en gång äntrade dansgolvet var musiken betydligt bättre och vi kom in i ännu en period av fullständigt hämningslöst dansande. Det var fantastiskt kul! Så när vi blivit för varma och svettiga för att stå ut längre och gick ut i luften igen för att svalka oss konstaterade vi att vi var så nöjda man kunde bli med det hela och att det skulle vara trevligt att leta reda på någonting att äta. Så vi letade fram Aude, sa hej då och traskade mot McDonalds som var stängt. När vi gick vidare på vår jakt efter mat och kom fram till Oxgrillen skådade vi alla människorna runt omkring så drabbades vi samtidigt av ett styng i bröstet. Det var en sådan tragik i det hela, så vi bestämde oss för att skippa nattmaten och just då kom Joars skjuts och hämtade honom så vi skildes åt och jag begav mig ensam hem i natten.
Växjös tomma gator.
På vägen hem passerade jag BG:s där ett gäng danskar av någon anledning valt att samlas utanför och bröla lite. Det såg ganska komiskt ut. Sen gick jag förbi en plats där de höll på att bygga upp något slags cirkustält och tänkte direkt på Peter. För att toppa min kväll började det slutligen att regna lite smått. Jag vet inte varför men jag tycker väldigt mycket om att gå hem genom natten när det regnar lite, det är fridfullt på något sätt.
Till Peter som ständigt längtar efter att nån gång få gå på cirkus...
Imorgon åker jag iväg till den fabulösa Emmabodafestivalen och återvänder inte hem förrän på söndag, så alla som råkar vara lyckliga nog att läsa det här ska vara medvetna om att nästa inlägg kommer tidigast på söndag, om nu inte Olivia får för sig att gästblogga. Nu är det i alla fall dags att sova för min del, för imorgon väntar stora äventyr!
G'night!
Elias
Grillning & utgång
När jag kom hem efter jobbet och mest av allt ville äta någonting så möttes jag av det bästa möjliga scenariot; min mor hade grillat och min äldsta bror kom hem till oss för att äta. Så småningom kom även min andra bror hem efter att ha fått sluta jobba lite tidigare och åt även han. Stämningen var alltså på topp och trots att det regnade lite satt vi utomhus och härdade ut. Det hela var fantastiskt trevligt.
Simon berättar någonting spännande.
Glad Samuel.
Ett underbart inslag var när jag gav min bror Simon skivan med en film med titeln "Rob Schneider is..." på och han knäckte sig av skratt, vilket även Samuel gjorde när han senare fick se det. Jag hittade den längst in instuvad i förrådet i skivaffären och tänkte att jag var tvungen att ge bort den. Anledningen är att detta också är en sak som South Park gjort narr av, att den grymt dåliga skådespelaren Rob Schneider gör massa filmer som i princip är likadana och lika kassa. Båda mina bröder har sett när South Park gör narr av honom på deras sedvanliga, väldigt träffsäkra sätt och kopplade direkt filmen till det avsnitt där Rob Schneider förlöjligas. Att titeln är just Rob Schneider is the hot chick säger en hel del i sig.
Varför gör han det?
Kvällen fortsatte med att jag mötte upp Aude i linnéparken och vi satt där och drack ett par öl innan Felicia kom och vi gemensamt drog till Deluxe. Där träffade jag massa människor, bland annat två kusiner, en bror och Christina som sticker iväg till Frankrike på söndag. En sak som kändes väldigt härlig var att förutom att träffa de som man mestadels gör på stället även se en del oväntade människor där som man sällan träffar. Det var väldigt kul att prata med dem och vid kvällen slut var jag glad. Fin kväll, gott liv!
Ännu en lyckad dag
Idag har jag insett hur oförskämt nöjd jag faktiskt är med min tillvaro. Jobbet på Uffes källare är hur härligt som helst och eftersom det idag kom en ljudkille som fixade den trasiga ljudanläggningen så nu jobbar vi numera med skön musik ständigt spelandes. Det är ju en självklarhet att sådant hör hemma i en skivaffär.
Efter jobbet sprang jag hem till min far och åt thaimat tillsammans med honom, Simon(min bror) och Caroline. Maten var supergod(God bless Tam Nak!) och det var väldigt trevligt att sitta och prata med de andra. Senare hängde jag på Simon och Carro hem för att sitta och dricka öl och ha det trevligt. Det visade sig vara ett klokt beslut eftersom jag och Victor som också dragit sig hem till dem senare drog ner till Deluxe och kollade på Lars Demian & Dan Viktor. Det var en oerhört skön spelning, en slags melankoli som på något vis fyllde mig med ännu mera nöjdhet. Victor var även han fantastiskt nöjd och det var jag väldigt glad för. Efter spelningen sprang Victor hem till Simon och Carro igen medan jag hängde lite med ett par andra vänner som jag träffade utanför Deluxe. Men så småningom stack även jag tillbaka till min käre brors lägenhet.
Simon och Caroline är nöjda. Far också.
Trevligheter hemma hos min käre bror.
Kvällen avslutades alltså med att jag hängde lite mer hemma hos min bror och att jag sedan så småningom drog mig hemåt i sällskap av min andra bror. Väl hemma så hände det mest underliga; jag lyckades papercutta mig själv på en jordgubbe! Jag har absolut ingen aning om hur det hände men jag antar att det hade nåt med växtligheten på jordgubben att göra. Hur som helst är jag väldigt stolt över att jag lyckades med detta konststycke och kan se tillbaka på ännu en fin dag i mitt liv. Bara för detta ska jag göra en fullständigt onödig "bäst idag"-lista!
Bäst idag: Att titta på Lars Demian & Dan Viktor med Victor och att jag lyckades papercutta mig på en jordgubbe.
Sov gott, för det tänker jag göra!
Elias
Efter jobbet sprang jag hem till min far och åt thaimat tillsammans med honom, Simon(min bror) och Caroline. Maten var supergod(God bless Tam Nak!) och det var väldigt trevligt att sitta och prata med de andra. Senare hängde jag på Simon och Carro hem för att sitta och dricka öl och ha det trevligt. Det visade sig vara ett klokt beslut eftersom jag och Victor som också dragit sig hem till dem senare drog ner till Deluxe och kollade på Lars Demian & Dan Viktor. Det var en oerhört skön spelning, en slags melankoli som på något vis fyllde mig med ännu mera nöjdhet. Victor var även han fantastiskt nöjd och det var jag väldigt glad för. Efter spelningen sprang Victor hem till Simon och Carro igen medan jag hängde lite med ett par andra vänner som jag träffade utanför Deluxe. Men så småningom stack även jag tillbaka till min käre brors lägenhet.
Simon och Caroline är nöjda. Far också.
Trevligheter hemma hos min käre bror.
Kvällen avslutades alltså med att jag hängde lite mer hemma hos min bror och att jag sedan så småningom drog mig hemåt i sällskap av min andra bror. Väl hemma så hände det mest underliga; jag lyckades papercutta mig själv på en jordgubbe! Jag har absolut ingen aning om hur det hände men jag antar att det hade nåt med växtligheten på jordgubben att göra. Hur som helst är jag väldigt stolt över att jag lyckades med detta konststycke och kan se tillbaka på ännu en fin dag i mitt liv. Bara för detta ska jag göra en fullständigt onödig "bäst idag"-lista!
Bäst idag: Att titta på Lars Demian & Dan Viktor med Victor och att jag lyckades papercutta mig på en jordgubbe.
Sov gott, för det tänker jag göra!
Elias
Lite dans, musik & glädje
Well well, kom precis hem från den käre Erik efter en trevlig kväll tillsammans med honom och Malin. Efter att jag skitchat hem med hjälp av Malin och hennes cykel så sitter jag nu här och inser att det här med en hälsosam dygnsrytm inte är ett mål som jag kommer kunna uppfylla riktigt ännu. Hur som helst var det en fin kväll, det blev ingen grillning men Malin och Erik stekte vårrullar istället och kakan som de köpt var jättegod. Vi drack öl, hade trevligt och lyssnade på fin musik och mer än så kan man ju faktiskt inte begära.
God kaka, tyckte Malin. You really got me, you really got me!
Spreadin' some joy.
Kvällen slutar i alla fall med att jag är väldigt nöjd och trött. Imorgon ska jag jobba och passa på att äta tillsammans med min far innan han ger sig iväg på sin motorcykelresa bl.a. genom Österrike. Sen blir det väl förmodligen att gå ut på Deluxe eller något liknande äventyr. Det får helt enkelt bli någon annan gång som jag får ordning på min dygnsrytm.
Godnatt! /Elboat
God kaka, tyckte Malin. You really got me, you really got me!
Spreadin' some joy.
Kvällen slutar i alla fall med att jag är väldigt nöjd och trött. Imorgon ska jag jobba och passa på att äta tillsammans med min far innan han ger sig iväg på sin motorcykelresa bl.a. genom Österrike. Sen blir det väl förmodligen att gå ut på Deluxe eller något liknande äventyr. Det får helt enkelt bli någon annan gång som jag får ordning på min dygnsrytm.
Godnatt! /Elboat
